Tävlingsverksamhet
Brukshundklubben har en omfattande tävlingsverksamhet. Man tävlar i bruks, lydnad, AGILITY och IPO.
I Veberöds BK kan du träna lydnad, agility, spår o sök.
För att få tävla i bruks måste din hund vara mentalbeskriven.
Skrolla ner så får du information om bruksgrenarna.
Spårhunden
Historik
Redan under egyptiernas storhetstid, för mer än 6 000 år sedan, användes hunden som nyttodjur. Även hos grekerna användes hunden, främst vid jakt (1 000 f Kr). Denna hund-hållning anses vara föregångaren till den moderna jakt- och spårhunden. Mera känd är kanske spanjorernas användning av hund under 1500-talets början, då den användes till att spåra upp de infödda som gömde sig i Mexikos skogar.
Idag har spårhunden en trevligare användning. Förutom till jakt användes hunden t ex för att spåra upp försvunna personer.
Tävlingsverksamhet
Ända sedan 1940-talet har tävlingsverksamhet med spårhundar varit en av de stora specialgrenarna inom Svenska Brukshundklubben (SBK). Eftersom det är tämligen enkelt att lära en hund att spåra efter en människa istället för efter vilda djur har denna grupp vuxit snabbt. Idag sker flera tusen starter med spårhundar vid de bruksprov som arrangeras av SBKs lokalklubbar.
Klassindelning
Den klass som nästan alla börjar att tävla i med sin blivande spårhund heter Appellklass. Föraren själv, går en sträcka på 300 meter och lägger i detta spår ut två träföremål (storlek ca 2 x 2 x 12 cm) och vid spårets slut ett större träföremål (2 x 2 x 36 cm). Föraren har hållit dessa föremål i handen och då behåller de lukten från föraren (sitter i många fall kvar i flera timmar) kan hunden känna doften från dessa föremål under själva spårarbetet. Under inlärningen lärs hunden att påvisa (markera) dessa föremål speciellt (hunden stannar, luktar på föremålet etc). De domare som då dömer det tävlande ekipaget kan då avgöra hur noggrant hunden spårar och därmed ge ett rättvist betyg.
Föraren släpper hunden på spåret då detta har "kallnat" i 20 minuter. Hunden förs i en lina (15 meter) som kopplas på en spårsele på hunden. Detta görs för att hunden inte ska springa lös och så att föraren kan följa efter hunden i ett lagom tempo.
När hunden klarat denna klass med vissa minimifordringar blir den uppflyttad till mer avancerad klasser där spåren är mellan 1 000-1 500 meter långa, 1 - 1,5 timme gamla och med 8 föremål på sträckan.
Allmänt
Spårträning och tävling brukar alltid upplevas som mycket positivt av hunden (och föraren). Hunden behöver arbeta med sitt luktsinne för att dessemellan kunna koppla av ordentligt. En hund som fått spåra utvecklar sina nedärvda sinnen och blir i de allra flesta fall en mer harmonisk hund. Föraren får också en trevlig motionstur tillsammans med sin hund. Dessutom har hunden fått träning i att följa människospår - en kunskap som kan vara till glädje och nytta för fler än bara hunden och dess förare.
SBKs Bruksprovsförarförening (BFF) har inom sin medlemskader dem som lyckats bra inom tävlingsverksamhet med spårhundar och tävlar i den högsta (elitklass) tävlingsklassen.
Du som läser detta är kanske en av dem om ett par år. Varför inte prova på en spännande specialgren med din hund
|
Skyddshunden
Historik
Skyddshundens historia är intimt förknippad med polisiär verksamhet. Redan tidigt under 1900-talet kom de första polishundarna (skyddshundarna) till Sverige. De kom tillsammans med sina förare från Tyskland som var föregångsland i modern hunddressyr. I Sverige tog tävlandet med skyddshundar fart först i slutet av 1940-talet. Idag är detta den specialgren inom Svenska Brukshundklubben (SBK) som har lägst deltagarantal på tävlingar beroende på att det är svårt att få fram bra skyddshundar och dessutom tar dressyren lång tid.
Tävlingsverksamhet/klassindelning
Skyddshundens huvuduppgift är att skydda sig själv och sin förare genom att angripa dem som hotar dem. Detta provas i olika moment i tävlingssammanhang. Överfall riktade mot föraren utförs av en speciellt utbildad s k figurant. Hunden ska jaga ifatt och angripa flyende figurant och ska dessutom kunna bevaka "fasttagen" figurant. När hunden ska göra detta mot en oskyddad figurant bär hunden munkorg och stöter med kroppstyngden bakom; därigenom avvärjer hunden t ex ett överfall mot föraren. Då hunden arbetar utan munkorg har figuranten en kraftigt stoppad s k skyddsärm på höger arm. I denna skyddsärm kan hunden bita utan att figuranten skadas.
I den högsta klassen ska hunden förutom dessa skyddsmoment kunna spåra, söka upp en person som gömts i ett skogsparti, leta upp föremål som placerats ut inom ett visst område samt visa att den har tillräcklig lydnad i ett antal moment.
Allmänt
Skyddshundens dressyr ställer stora krav på förarens ansvar, kunskaper och erfarenhet. Hunden måste också vara av "rätta virket". Skyddsdressyr är en naturlig fortsättning på en framgångsrik tävlingskarriär inom någon annan specialgren.
SBKs Bruksprovsförarförening (BFF) har inom sin medlemskader de skyddshundsförare som tävlar i den högsta klassen (elitklass). Vem vet? - Kanske är du som läser detta en blivande tävlande i någon specialgren och så småningom kanske också i skyddshundsgruppen.
|
Rapporthunden
Historik
År 1940 genomfördes de första tävlingarna med rapporthundar. Det var militära hundar och bakgrunden fanns i den rent militära användningen av rapporthunden som bud-bärare mellan olika militära posteringar. Hunden hade meddelande med sig i en hylsa som satt fast i halsbandet. Rapporthundar användes mycket av den finska militären under "Vinterkriget" 1939-1940.
Sedan Svenska Brukshundklubben (SBK) bildats 1940 blev rapporthundstävlingar mycket uppskattade särskilt som familjesport. I denna specialgren fordras nämligen två förare som hunden springer mellan.
Tävlingsverksamhet/klassindelning
Rapporthunden lärs alltså att springa mellan två förare och meddelandet utgörs numera av en papperslapp där den som skickar iväg hunden har skrivit vilken tid hunden startade. Tävlingen är till stor del en hastighetstävling, men kvarlevor från förr är bl a att hunden ska tåla att höra en skottlossning i närheten utan att vända och springa tillbaka. Hundens inneboende drift att hålla flocken samlad (hunden själv + husse + matte) utnyttjas under inlärningen för att få hunden att springa fort och säkert.
Vid tävlingar startas flera hundar efter varandra med viss tidsmellanrum och den/de hundar som har de kortaste sammanlagda tiderna och dessutom varit tysta och samarbetsvilliga får de högsta betygen. Sträckorna som hundarna springer är från två sträckor om 500 meter upp till fyra sträckor med totallängd 6 100 meter i högsta klassen.
Allmänt
Rapporthunden är som sagt en familjesport och tycker du att du har en samarbetsvillig och pigg hund med bra fysik kanske detta är grenen för dig och din familj.
SBKs Bruksprovsförarförening (BFF) har inom sin medlemskader de förare som nått längst inom rapporthundsgruppen och som tävlar i elitklassen. Du är också välkommen - det som behövs är kunskaper (kan erhållas på kurser etc), tid och tävlingsintresse. Kanske är du BFF-medlem om några år!
|
Sökhunden
Historik
Vem känner inte till S:t Bernhardshundarna i Alperna? De kunde leta rätt på nödställda personer i snömassorna. Troligen var detta en kombination av både spår- och sökarbete under strövtågen tillsammans med sina ägare. Under 1:a världskriget började en tysk militär - Konrad Most - att utveckla dressyr för att kunna använda hundar till att söka rätt på skadade soldater på slagfälten. I Sverige fanns det sökhundar inom föregångsorganisationen till Svenska Brukshundklubben (SBK) - "Föreningen Svenska Skydds- och Sjukvårdshunden". Denna organisation började tidigt att utbilda sökhundar för samma ändamål som Konrad Most hade gjort i Tyskland. Det dröjde dock ända till 1958 innan SBK på allvar införde tävlingar med sökhundar i sin organisation.
Idag har sökhunden ett mycket brett användningsområde - allt ifrån narkotika och sprängämnen till mögel i hus kan en duktig sökhund markera.
Tävlingsverksamhet/klassindelning
I tävlingsverksamheten inom SBK ska hunden efter förarens dirigering söka igenom ett terrängområde som i lägsta klassen är 50 x 100 meter stort och där två personer (figuranter) utplacerats. I svåraste klassen är området 100 x 300 meter och innehåller tre figuranter. Två av dessa ska vara så dolda att hunden inte kan komma in till dem (placerade i en låda, koja el dyl). Beroende på hur många figuranter hunden finner, systematiken i arbetet och på samarbetet med föraren sätter de domare som dömer provet betyg på ekipagets arbete.
Under sökarbetet är hunden iförd ett s k tjänstetecken som är en förutsättning för att SBK fått dispens från Naturvårdsverket för tävlingar under tiden 1 mars - 20 augusti. Tjänstetecknet visar att hunden inte är löslöpande utan är i arbete.
Allmänt
Alla hundar tycker om att få utnyttja sitt fina luktsinne. Hunden mår bra av att få anstränga sig psykiskt och föraren bidrar till en samhällsnyttig verksamhet. Vem minns inte räddningshundarnas arbete i Armenien strax före jul 1988? Grunden för deras fina insatser är i många fall lagd genom en väl genomförd sökträning inom SBK.
SBKs Bruksprovsförarförening (BFF) har inom sin medlemskader många som tävlar i elitklass sök (den svåraste klassen). Genom deltagande i sökkurser, användning av din egen fantasi och en portion envishet kanske du är en blivande sökhundsförare och så småningom även en BFF-medlem. |
Lydnadsklass
Alla hundar har rätt att delta i lydnadsklass, även sådana som inte är registrerade i Svenska Kennelklubben. Proven är också utformade så att hänsyn tas till hundens storlek vid exempelvis hoppmoment. Utbudet av tävlingar är stort, och sträcker sig över hela året. De flesta tävlingarna går i Brukshundklubbens regi, men lydnadsklass förekommer även hos andra specialklubbar och i samband med utställningar
I lydnadsklass tävlar man med hunden i fyra olika klasser. I klass I, som är den lägsta, består programmet av grundläggande moment som att gå fot vid sidan (kopplad såväl som okopplad), hopp och platsliggning. Även ett hanteringsmoment, där domaren ska kunna granska hundens tänder (så som sker vid utställning) ingår.
I klasserna II och III ökas svårighetsgraden successivt. Momenten blir mera avancerade bland annat genom att hunden ska kunna följa förarens kommandon även på längre avstånd från denne.
På den högsta nivån, elitklass, ingår avancerade moment som exempelvis sändande till en ruta 25 meter från föraren. Även ett visst näsarbete där hunden ska identifiera och apportera förarens föremål bland en grupp främmande sådana finns i elitklassens program.
Hundens prestation vid varje moment betygsätts av en domare. Efter multiplikation av betygen med momentens koefficient (som beror av svårighetsgraden) summeras poängen. Beroende på totalpoängen tilldelas hunden första, andra eller tredje pris (eller i värsta fall inget pris alls). Detta är en kvalitetsbedömning som inte har med hundens placering i förhållande till de andra hundarna att göra. Ett första pris berättigar hunden att starta i närmast högre klass. Många fortsätter dock att tävla i klassen tills tre första pris erövrats. Hunden erhåller då ett så kallat lydnadsdiplom, och i klass I även titeln LP att sättas framför hundens namn.
I elitklass kan tre första pris förutom lydnadsdiplom även leda till titeln lydnadschampion. Då krävs dock en del ytterligare meriter som inte kan erhållas av hund som är oregistrerad eller kryptorchid. I elitklass arrangeras också årligen svenska mästerskap, dit endast den yppersta eliten lyckas kvalificera sig. SM, som av tradition går av stapeln sista helgen i augusti, alternerar mellan olika delar av landet. Ett SM är en stor folkfest, där de bästa hundarna i bruks, lydnad och agility finns till beskådan.
Hur tränar man sin hund i lydnad?
Som vid all annan dressyr inom Brukshundklubben bygger inlärningen på hundens naturliga förutsättningar. Den ska vara lustbetonad för såväl hund som förare. Som grund måste finnas en god relation mellan förare och hund, och en bra allmänlydnad. Brukshundklubben har en kursverksamhet där man redan från hundens valpålder kan utveckla samarbetet mellan förare och hund. Hunden behöver inte alls vara av brukshundsras för att göra goda resultat i lydnadsklass. Så gott som alla hundar går att utbilda, om än kanske inte till absolut toppnivå, och resultatet beror i stor utsträckning på förarens fantasi och tålamod.
Tycker du att detta verkar intressant?
Om du är intresserad av att träna och tävla med din hund i lydnad så är du välkommen till vår brukshundklubb
|
Agility
Den snabbast växande hundsporten i Sverige och Europa är agility. I agility ska hunden ta sig igenom en hinderbana på kortast möjliga tid. Brukshundklubben arrangerar många agilitytävlingar. Även andra klubbar anslutna till Svenska Kennelklubben arrangerar agilitytävlingar
Agility är när hunden tar sig fram snabbt över en hinderbana.
Banan består av
* "Vanliga" hopphinder
* Långhopp
* slalomhinder med 8-12 pinnar
* A-hinder
* Gungbräda
* Balansbom
* Bord - att ligga på i fem sekunder
* Däck
* Platt tunnel
* Rund tunnel
En bana brukar bestå av ca 20 hinder och det finns en idealtid som man måste klara sig under för att slippa tidsfel. Ett fel för varje överstigen sekund. Alla hinder ska utföras på rätt sätt för att inte ge felpoäng. Varje fel eller vägran på banan ger fem felpoäng. Vid tredje vägran blir man diskvalificerad.
Klasser att tävla i:
* Startklass - öppen för hund som aldrig har vunnit någon klass.
* Klass 1 f.d. Debutantklass - hunden har vunnit högst en gång.
* Klass 2 f.d. Öppen klass - öppen för alla oavsett tidigare framgångar.
* Klass 3 f.d. Segrarklass - öppen för hund som vunnit två gånger i klass 1 och/eller klass 2. Här delas certifikaten ut. Tre cert plus minst ett andra pris på officiell utställning för svenskt agilitychampionat, SAgCH.
* Lagklass - består av fem ekipage. De tre bästa resulaten räknas. Tävlingen sker på hoppklassbana, dvs bana utan balanshinder
|
| BRUKS I bruks tävlar man med hunden på fyra olika nivåer. Gemensamt för de olika nivåerna är att hunden prövas dels i fältprov, dels i lydnadsprov. Då hunden nått tillräckligt bra resultat på en nivå flyttas den upp till nästa. Innan den blir klar för tävling där krävs i allmänhet en längre tids träning, och flera år kan förflyta innan hunden börjar bli färdigutbildad.
På den lägsta nivån, appellklass, består fältprovet huvudsakligen av antingen ett kort spår, ett enkelt sökarbete eller en kort rapportföring mellan de två förarna. Lydnadsprogrammet består i appellklass av grundläggande moment som att gå fot vid sidan (kopplad såväl som okopplad), apportering, hopp och platsliggning. På de tre översta nivåerna, lägre, högre och elitklass, ökas svårighetsgraden successivt. Fältproven blir alltmer specialiserade på någon av de fyra grenarna spår, sök, rapportföring eller skydds. I skydds, som kommer in först i lägre klass, utbildas hunden till att bland annat försvara föraren vid angrepp, men ska utöver detta också kunna spåra och söka. Man kan välja att tävla i endast en av grenarna. Många provar dock på att utbilda och tävla med hunden inom mer än ett område, och hundens kapacitet är större än vi i allmänhet föreställer oss.
På den högsta nivån, elitklass, ingår avancerade lydnadsmoment som exempelvis 10 m krypande och apportering av tungt föremål (upp till 4 kg). Spårhundarna ska i elitklass följa ett spår som är cirka 1500 m långt och en och en halv timma gammalt. Sökhundarna har att leta rätt på tre personer, ett par av dem helt dolda, i ett starkt kuperat skogsområde som är 100 m brett och 300 m långt. Rapporthundarna springer sammanlagt över 6 km mellan stationer med inbördes avstånd på upp till 2 km.
I elitklass kan de bästa hundarna kämpa om att erövra titeln champion. Där arrangeras också årligen svenska mästerskap, dit endast den yppersta eliten lyckas kvalificera sig. SM, som av tradition går av stapeln sista helgen i augusti, alternerar mellan de olika distrikten i landet. Ett SM är en stor folkfest, där de bästa hundarna i bruks, lydnad och agility finns till beskådan.
I alla bruksgrenarna ingår ett moment där hunden inom en 50 x 50 m stor ruta ska finna och apportera fyra föremål. Föremålen är av typen handske, portmonnä eller dylikt och ska hittas inom fem minuter.
Hur tränar man sin hund i bruks?
Som vid all annan dressyr inom Brukshundklubben bygger inlärningen på hundens naturliga förutsättningar. Den ska vara lustbetonad för såväl hund som förare. Som grund måste finnas en god relation mellan förare och hund, och en bra allmänlydnad. Brukshundklubben har en kursverksamhet där man redan från hundens valpålder kan utveckla samarbetet mellan förare och hund.
Hunden behöver inte alls vara av brukshundsras för att göra goda resultat vid brukstävlingar. Så gott som alla hundar går att utbilda, om än kanske inte till absolut toppnivå, och resultatet beror i stor utsträckning på förarens fantasi och tålamod.
Fältproven, där man framför allt utnyttjar hundens utomordentliga luktsinne, är mycket naturliga för hunden och stimulerande på så vis att hunden får använda både kroppen och hjärnan. För föraren är det fascinerande att följa hur hunden löser uppgifter som vi med våra mindre utvecklade sinnen inte har en chans att klara av.
Lydnadsmomenten bygger mera på hundens vilja att samarbeta med föraren, och förarens förmåga att utveckla denna sida hos hunden.
Tycker du att detta verkar intressant?
Om du är intresserad av att träna och tävla med din hund i bruks så är du välkommen till oss!
|
|
